Vi kan inte leva i lögner vare sig våra egna eller andras. Vi måste förr eller senare komma tillbaka till våran sanning. Omge oss med sanna människor som lever i sin sanna styrka som hjälper oss på vår livsväg som vi på deras.

Men att dra gränser gör ont. Att visa någon att det gått för långt gör ont. Men att låta någon trampa hur som helst gör ondare. Att låta människor såra oss och svika oss gång på gång gör ondare. Att låta människor uttnyttja oss gör ont.

Ödmjukhet och respekt. Vi vill alla bli behandlade med respekt ibland glömmer vi visa respekt. Vi vill alla att andra håller vad de lovar. Vi vill alla kunna lita på andra. De gör riktigt ont när tillit försvinner. De gör ont på oss alla ändå har människor så svårt att bara säga de som de menar. Bara lova de som man kan hålla. De är inte så noga om vi håller vad vi säger och till sist blir relationen bara tomt snack. De gör ont och ändå gör vi alla de ibland. Oftast menar Vi ju bara väl och va snälla. Men hur känns de när vi själva egentligen blir behandlade så. Vi glömmer vara rädda om andra.

Att dra gränser blir tyvärr ibland nödvändigt att visa andra vad som är okej och inte. Visa någon när de faktiskt gick för långt. Att hjälpa oss själva och andra leva i sanning. Falska fasader har för mig blivit en omöjlighet i längden. Man gör sig själv och andra väldigt illa.