Ibland är det svårt att hålla med om att allting är som det ska vara. Ibland är det svårt att känna tillit i att allting sker som det ska ske, eller att det är som det ska vara.

För man vill att det inte ska vara så som det är. Man känner motstånd för det som är och man vill förändra det, när det gör det någon eller något kanske faller bort för att det ska ersättas med någonting bättre så försöker vi fixa till det.

Allting sker av en mening. Det kan också i stunden kännas svårt att acceptera.

Men när tiden går och allting får läka man får distans till det som sker så förstår man till sist varför det blev som det blev. Man förstår känslan som man inte ville lyssna på. Man förstår hade det inte blivit som det blev så hade jag inte varit här som jag är nu.

Så nu förstår jag att allting är som det ska vara.